Alltså, nu måste det vara dags att ta en lott. En riktigt stor bamselott med jättevinst!
I går kväll var vi ut till stugan och hämtade lite prylar som lagrats för att de inte fått plats i min lilla lya tillsammans med sambo-syster-Maria och Doris. Pappa var med som bärhjälp och när jag skjutsade tillbaka honom hem, fick jag en ingivelse att titta på vändplanen efter mitt Ericssonkort som varit borta i en vecka.
Förra onsdagkvällen försvann det, och det enda stället jag inte tittat på (för att det kändes så osannolikt) var på vändplanen där jag klev ur bilen en snabbis då.
Åkte således runt sakta på vändplanen och synade snön (väldans tillplattad av alla bilar som kört där) medan Maria hängde ut genom det andra fönstret och synade snövallen.
Mitt på vändplanen fick jag så syn på något svart, ca 3x3cm som blänkte i snön. Hoppade ur bilen, krafsade lite med handen, kände att det var plast men fick inte loss den (snön var väldans hårt packad, precis som den är på en snöig väg) . Hämtade spaden bak i bussen och började gräva. Mest nyfiken på vad det kunde vara, trodde för mitt liv inte att det var hållaren till mitt kort... Döm om min förvåning när det var hållaren och kortet!!!
Vilken sannolikhet är det att hitta ett kort så där efter en vecka??
Som om inte det räckte, så försvann ju extranyckeln till Chryslern oxå i samma veva... Hua, det var inte kul att erkänna... så jag tyckte det var bäst att skotta vidare (eller rättare sagt - hacka - för snön var ju jätte hårt packad). Efter att ha hackat ytterligare en dryg dm dök så även den upp!
Hallå alltså, hur fasen kan man ha sån tur!!!!!!!! Efter exakt en hel vecka! Sjukt otroligt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar